2013-11-01 @ 12:13:00
Matilda Blomqvist
Jag som driver denna bloggen heter Matilda Blomqvist, född 1997 och bor i den lilla staden Tidaholm. Går just nu mitt första år på gymnasiet. Började linjen estetik och media men bytte till vård och omsorg. Nu har jag sökt till barn och fritid så hoppas på att komma in där.
Eftersom att jag tycket att det är väldigt roligt att fotografera så kommer det att finnas massor utav bilder på denna bloggen fotade med både systemkamera och med mobilkameran.
År 2006 började jag rida på ridskola och år 2009 fick jag min första ponny, Furre. Honom hade jag fram tills sommaren 2012 då vi sålde honom till en tjej som ville ha en hobby ponny, våran resa var inte en dans på rosor direkt då han blev skadad osv, men jag tyckte om honom massor.
Vi tävlade upp till 95 cm.
Under 2012-2013 fick jag även chansen att rida och utbilda en av lektionshästarna i stallet, Galax.
När han kom till oss kunde han knappt fatta galopp och när vi var tvungna att lämna tillbaka honom hade jag hoppat banor upp till 80-90 cm och enstaka hinder mycket högre än det.
Han var tvungen att lämnas tillbaka då ridskolan bara lånade honom och han passade inte in på lektionerna då han var för svår, även om han var snäll som ett lamm.
2013-11-01 @ 12:00:00
Karamo
Karamo
*2006
Tysk import
*2006
Tysk import
KARAMO ÄR JUST NU UTLÅNAD så jag har honom inte hemma hos mig.
I passet står det att han har okänd stam men har fått information från tidigare ägare att man vet att hans mamma är en ponny. Alltså kan ni räkna ut att han inte är så stor (162 cm) i mankhöjd.
Karamo fick jag hem i April år 2013 och då var han inte igång, men han hade året innan blivit inhoppad och hoppade några rundor upp till 90 cm. Alltså är Karamo väldigt lite utbildad.
Än så länge har jag och Karamo hoppat banor upp till 100 cm och enstaka hinder upptill 120 cm.
Denna hästen har en enorm glädje till att hoppa och bangar aldrig ur, har försöker alltid hoppa hur fel vi än kommer på hindren och det är ju positivt.
Några punkter om Karamo:
- Han är världens gosigaste och personligaste häst och han avskyr när man lämnar honom själv i några minuter, så när man kommer tillbaka så gnäggar han nästan av glädje.
- Han känner igen röster väldigt lätt, så fort pappa kommer in i stallet så gnäggar han. (Då vet han att han brukar få godis) ;)
- När jag köpte honom kunde jag knappt dra upp en dragkedja när jag satt på hans rygg utan att han blev livrädd, nu kan jag till och med ta av honom ridtäcket själv och lägga det på sargkanten.
Om det är något ni undrar är det bara att skicka iväg en kommentar.
